När du drabbas av skadedjur

Vad är egentligen tillåtet att ta till för åtgärder när trädgården härjas av olika skadedjur? Här finner du svaren på hur du lagligt blir av med ormar, kråkor, kaniner och mullvadar i din välskötta oas och vad du inte får göra. 

- I svensk lagstiftning gör man inte skillnad på skadedjur och annat vilt, utan allt vilt ska skyddas från onödigt lidande vid jakt, säger Naturvårdsverkets handläggare Mimmi Skog till Byggahus.se. 

Ett skadedjur skiljer sig alltså inte från de andra vilda djuren som lever i Sverige. Djuren ska behandlas med respekt och inte utsättas för opåkallat plågande. Men vad får man då använda sig av för att bli kvitt djuren? 

- Endast fångstredskap som inte orsakar vilt onödigt lidande blir godkända av Naturvårdsverket, säger Mimmi Skog. 

Fällor

Är du ej berättigad att hantera ett skjutvapen finns det olika fällor att använda sig av. Vad som krävs för att använda fällorna är en jakträtt på det berörda området. Naturvårdsverkets lista med de för nu 121 godkända fällorna finner du här. Här hittar du fällor för bland annat mård, mink, råtta, kråkor, duvor, harar och vildsvin.

- Huvudregeln i svensk jaktlagstiftning är att allt är förbjudet om inte annat framgår av lag eller annan författning, uttalar Mimmi Skog

Däggdjur

Se över Naturvårdsverkets lista med godkända fällor för att på bästa sätt råda bot på skadedjuren.

Det är olagligt att döda däggdjur genom:

• Användning av blinda eller lemlästade djur som levande lockbete
• Användning av bandspelare
• Användning av elektriska eller elektroniska anordningar med förmåga att döda eller förlama
• Användning av artificiella ljuskällor
• Användning av speglar eller andra bländande anordningar
• Användning av anordningar för att belysning av målet
• Användning av nattriktmedel med elektronisk bildförstärkare eller bildomvandlare
• Användning av sprängämnen
• Användning av nät med icke-selektivt utförande eller icke-selektiv användning av nät
• Användning av fällor med icke-selektivt utförande eller icke-selektiv användning av fällor
• Användning av gift eller beten som innehåller gift eller bedövningsmedel
• Gasning eller utrökning
• Användning av halv- eller helautomatiska vapen med magasinkapacitet som överstiger två patroner

(Naturvårdsverket)

Fåglar

Har du jägarexamen och löst jaktkort är det lagligt att skjuta fåglar. Bor du i ett tätbebyggt eller detaljplanerat område är det dock olagligt att använda skjutvapen utan skottlossningstillstånd. 

Det är olagligt att döda fåglar genom:

• Användning av snaror, lim, krokar, bandspelare samt elektriska eller elektroniska anordningar med förmåga att döda eller förlama
• Användning av blinda eller lemlästade levande fåglar som lockfåglar
• Användning av artificiella ljuskällor, speglar, anordningar för belysning av målet eller siktanordningar för mörkerskytte. Gäller även elektronisk bildförstärkare och bildomvandlare
• Användning av sprängämnen
• Användning av nät eller fällor samt beten som innehåller gift eller bedövningsmedel
• Användning av halv- eller helautomatiska vapen med magasin som rymmer fler än två patroner

(Naturvårdsverket)

Ryggradslösa djur

Djur som bladlöss, getingar och myror inkluderas ej i artskydds- & djurskyddsbestämmelserna eller jaktlagsstiftningen. Kolla dock upp innan du tar till några åtgärder att skadedjuret ej är fridlyst.

Ormar

Det är olagligt att döda eller skada ormar, då de är fridlysta enligt jaktskyddsförordningen. Det är inte heller lagligt att skada ormens ägg. För huggormen gäller dock andra regler. En huggorm får fångas in och flyttas till annan plats. Om detta ses som en omöjlighet och risken för att bli biten är alldeles för stor är det lagligt att ta djurets liv.

När får man jaga?

Djur som är lagliga att jaga 1 juli - 30 juni:

Sumpbäver, mårdhund, tvättbjörn, wapitihjort, sikahjort, vitsvanshjort, mufflonfår, frett, vildkanin, mink, mullvad, sorkar, lämlar, råttor, skogsmöss, näbbmöss och husmus.

Djur som är lagliga att jaga 1 juli - 30 juni vid intrång och möjlighet till skada på trädgård och tomt:

Vildsvin, räv, mårdhund, grävling, mård, iller, mink, hermelin, vessla, ekorre, vildkanin, mullvad, sorkar, lämlar, råttor, skogsmöss, husmus, kråka, råka, kaja, skata, tamduva, björktrast, gråsparv och pilfink.

- Det är alltid jakträttshavaren som själv gör bedömningen om det anses som skada eller olägenhet, säger Marianne Caesar, enheten för naturvård hos Länsstyrelsen till Byggahus.se.