Solvärme och ackumulatortankar

Solvärme och ackumulatortankar
Solvärmen är den primära energikällan på jorden. All annan energi som utvinns har ackumulerats från den energi som solen gett och är sålunda sekundära energikällor. Utvecklingen inom området går mycket snabbt och effektiviteten i solfångarna ökar stadigt. Det gör att solvärmesystemen blir allt attraktivare även på den nordliga marknaden. 

Så fungerar det
Solen skiner varje dag, även bakom molnen. Den energi som solens strålar skickar mot marken kan tas upp av så kallade solfångare eller solceller. Solfångaren ska helst vetta åt söder och ha en lutning om 40 grader för att fånga upp mesta möjliga solenergi. En lämplig plats för solfångare kan vara på en solig slänt nära huset. Taket, om det lutar åt rätt håll, kan också vara en mycket lämplig plats. 

Solfångaren är kopplad till en ackumulatortank som i sin tur är kopplad till värmesystemet i huset. I solfångaren finns glasrör fyllda med en vätska, vanligen vatten blandat med glykol, som värms upp när solen skiner. Vätskan cirkulerar ständigt mellan ackumulatortank och solfångaren och värmen förs hela tiden i riktning mot tankarna. Därifrån kan sedan värmen ledas vidare in i huset och sprida värme genom det vattenburna radiatorsystemet. 

Nyare varianter av solfångare är konstruerade för att klara av uppvärmningen till mindre hus eller rum utan vattenburet system. De sätts enkelt på taket eller väggen och behöver ingen ackumulatortank. Principen för dessa solvärmare är i grunden densamma som för luftvärmeväxlarna, men energin för att värma upp luften kommer direkt från solen. 

För- och nackdelar
Många är skeptiska till att använda sig av solvärme som källa på nordligare breddgrader. Effekten av solvärmen är inte lika bra som många andra energikällor. Verkningsgraden beräknas i bästa fall vara runt 35 %, men hela tiden förbättras effekten. Det gör att de nyare systemen även till stora delar fungerar i svenska förhållanden, även om antalet solfångare behöver vara fler än i sydligare länder med starkare sol under vintertid. 

Livslängden för solcellerna är mycket lång. Leverantörerna estimerar att systemet håller i närmare 25 år. Till det kommer att systemet inte behöver särskilt mycket underhåll, utan fungerar av sig självt. Det kostar heller ingenting att driva systemet när det väl är installerat. 

Till nackdelarna hör en stor investeringskostnad och att köldtoppar kan bli något besvärliga med solceller som enda värmekälla, eftersom köldtopparna gärna dyker upp under den mörkaste delen av året vilket gör att solceller ofta kombineras med till exempel en pellets- eller vedpanna. 

Kostnader 
Investeringen av solceller beror på husets storlek och på läge och breddgrad. Solpanelerna i sig kan kosta upp emot 70 000 kr, och till det behövs ackumulatortank och ett vattenburet radiatorsystem. En del av kostnaderna kan täckas av bidrag från Länsstyrelsen. De lite mindre solcellsväxlarna kostar runt 25 00 kr, vid effekter som kan värma upp till 60 kvadratmeter.